Det är många som frågar sig vad hästmassagen ska vara bra för. Många av våra hästar tränar som mänskliga elitidrottare - och på den mänskliga sidan är friskvård (såsom massage) ett oerhört stort och viktigt inslag. Precis som oss människor kan djur också känna sig stela och ömma i sina muskler. Precis som vi, tycker även de att det är skönt att få massage och släppa på spänningarna. Muskelspänningar kan berätta om problem i hästens rörelseapparat och om hästens hälsa och kondition. Det finns mycket som kan påverka hästens muskler, såsom träningssätt, viloperioder, underlag, hovkvalitet, utrustning, utevistelse, utfodring och mycket mer. Förmågan att läsa av hästens smärta och reaktioner är av avgörande betydelse för hästens välbefinnande. Hästar kan masseras ofta och för tävlingshästar kan det till och med behövas flera gånger i veckan. Man bör undvika att massera närmare än två dagar före en tävling, för dressyrhästar tre till fyra dagar.
Den moderna hästmassagens fader är idrottsmassören Jack Meagher från USA, som började sprida kunskapen i USA på 1970-talet. Enligt honom kan massage öka hästens prestationsförmåga med upp till 20 %. Marina Axelson-Callum var under sex år bosatt i USA och var då lärjunge hos Jack Meagher och utbildade sig till hästmassör. Hon tog sedan med sig hästmassagen till Skandinavien och startade Axelsons Animal Massage School 1993.
Jack Meagher utvecklade även stresspunktsmetoden. En stresspunkt är ett område i muskeln som är mer utsatt för påfrestning - vilket gör att det lättare uppstår spänningar just där. Stresspunkterna är oftast belägna vid övergångarna då muskeln blir en sena, i ett senfäste eller dess ursprung. Dessa stresspunkter kan man med fördel behandla med direkt pressur.
Att massera sin häst verkar stärkande för relationen - berörning är viktigt inom en hästflock. Det är även nyttigt att veta hur ens häst känns i "friskt" tillstånd - då är det lättare att känna när en ny spänning har uppstått. Massage är framförallt bra som förebyggande behandling, eftersom begynnande problem då kan upptäckas och åtgärdas tidigt. Massagen påverkar kroppens mjuka vävnader: hud, muskler, bindväv, ligament, senor, blodkärl och lymfkärl. Massagen hjälper att ta bort trötthet och spänningar i muskulaturen, musklerna och senorna blir mer elastiska vilket i sin tur leder till att ledtryck och förslitning av ledens brosk minskar. Det är då muskulaturen är uttröttad och har försvagad spänstighet som skador lättare uppstår.
Att ge massage ökar även blodcirkulationen, som har en nyckelroll för kroppens funktioner då den tillför vävnaderna näring, syre och hormoner. Genom blodcirkulationen transporteras även koldioxid, mjölksyra och andra avfallsprodukter bort från kroppen. Den förbättrade cirkulationen gör även att hårremmen blir frisk och glansig. Massagen kan även sänka blodtrycket och öka kroppens antistresshormoner, och således öka immunförsvaret.
Muskelspänningar kan uppstå på grund av många olika anledningar: överansträngningar, monotont arbete, trauma, felverkade hovar, problem från skelett och inre organ eller mental stress. Det är då spänningarna försvårar hästens rörelsemönster som det faktiska problemet uppstår. Håller hästen huvudet snett eller lågt? Gör den felaktiga galoppfattningar eller faller i korsgalopp? Har den ett ojämnt steg? Öm och spänd i ryggen? Spårar fel? Reagerar vid sadling/tränsning? Begränsningar i ökningarna? Har inget sug framåt? Ovillig att rygga? Stum i munnen eller dålig kontakt med bettet? Motstånd i nacke och hals vid böjningar? Sned över hindret? Exemplen är oändliga och det finns alltid en förklaring på alla dessa rörelsestörningar - och vi som hanterar hästen måste försöka besvara frågan: Varför?
Massagen används med god framgång för att avhjälpa dessa muskelspänningar. Men det som är viktigt att komma ihåg är att hästen inte kan bli fullt bra förrän ursprungsproblemet tas bort. Ett gott samarbete mellan terapeut, hästägare, veterinär, hovslagare och sadelmakare m fl kan därför vara av stor vikt. Man ska även vara medveten om när man inte bör massera sin häst, då det finns situationer när massage inte är gynnsamt. Först och främst bör man kolla med sin veterinär vad hästens smärta eller stelhet beror på. Vid akut skada, infektion, inflammation, blödning i muskeln (t ex ett slag), feber eller vid medicinering är massage inte att rekommendera. Man bör också iaktta försiktighet om stoet är dräktigt. Friskvårdsmassage och massage i rehabiliteringssyfte innebär olika saker och som massör är det viktigt att vara uppmärksam på hur hästen reagerar på behandlingen - och att kunna arbeta därefter (och eventuellt inte arbeta).
Viktigt att komma ihåg är att massage inte är ett alternativ till veterinärvård - hästmassagen är en komplementerande metod och är både förebyggande och rehabiliterande.
I goda händer uppskattar hästen massagen mycket. Vid massage och vänlig beröring frisätts hormonet oxytocin - vårt kända lugn och ro-hormon. Oxytocin lindrar smärta, skyndar på läkning av sår och skador, sänker blodtrycket och halterna av stresshormoner. Det skänker lugn, och väcker vår nyfikenhet till liv. Dessa verkningar är inte bara tillfälliga, utan dröjer sig också kvar en tid. Under massagen känner man en värmeökning i hästens muskulatur, ibland även svettningar, detta till följd av den ökade cirkulationen. Magen kommer igång, och det är vanligt med en eller två tarmtömningar. Massagen hjälper, som tidigare nämnts, utrensningen av avfallsprodukter och det är vanligt att hästen börjar tugga och utsöndra saliv, sucka och gäspa. Hästen blir ofta väldigt avslappnad och harmonisk under massagebehandlingen, och ibland kan man till och med behöva väcka den lite så att den inte plötsligt blir skrämd för något och kanske råkar trampa den som masserar.
Min förhoppning är att fler verksamma inom hästvärlden söker mer kunskap för att våra hästar ska må så bra som möjligt, och för att relationen mellan häst och människa ska hållas både sund och härlig. Jag hoppas även att fler hästmassörer, veterinärer, equiterapeuter, hovslagare, hästfriskvårdare, tränare, uppfödare och andra yrkesgrupper arbetar för att bilda större nätverk yrkena mellan och tar vara på varandras lärdom. Kunskapsbytet är enormt viktigt, och alla arbetar ju för samma sak - nämligen glada och friska hästar i både kropp och själ, hela livet.